Är snus en klassmarkör?

I en artikel av Blanka Henriksson diskuteras snus och dess roll som klassmarkör i Svenskfinland. Snuskuriren utforskar om snuset även i Sverige kan vara en indikator på social identitet.

I ljuset av den nyligen publicerade artikeln på YLE, där forskaren Blanka Henriksson diskuterar snusdebattens betydelse för finlandssvenskarna, framträder en fascinerande bild av snuset som mer än bara en tobaksprodukt
(Forskaren Blanka Henriksson om snusdebatten: ”Snuset var en mobiliserande kraft för finlandssvenskarna då men inte så viktigt i dag”).

Henriksson betonar att snuset under åren 2008-2011 fungerade som en mobiliserande kraft, där debatten ofta rörde sig om identitets- och språkfrågor snarare än själva snuset. Men, som Henriksson påpekar, är snuset idag inte lika centralt i den finlandssvenska debatten.

Kärnan i Henrikssons analys lyfter fram en intressant aspekt av debatten – snuset som en symbol för klass och social status. I finlandssvenska kretsar framställdes konflikten ofta som en klassfråga, där högutbildade stadsbor i Helsingfors ställdes mot lägre utbildade lantbrukare i Österbotten. Detta speglas i debattinlägg där snusare framställs som “bonniga” och “rävfarmare”, medan motståndare beskrivs som “sprättgökar” från staden.

Denna polarisering i debatten tyder på att snuset inte bara är en fråga om personliga vanor, utan också en symbol för djupare sociala och kulturella klyftor.

På redaktionen ställde vi oss frågan: är snuset också en klassfråga i Sverige? I Sverige, där snus har en lång tradition och är vida accepterat, kan man fråga sig om snuset spelar en liknande roll som en klassmarkör. Även om snuset kanske inte förknippas med en specifik språkgrupp som i Finland, kan det ändå finnas en social dimension i snusanvändningen. Är snusandet i Sverige också ett uttryck för en viss social identitet eller grupp, på liknande sätt som i Finland?

Blanka Henrikssons observationer om snusdebatten i Svenskfinland öppnar upp för en bredare diskussion om snusets roll i samhället. Även om snuset kanske inte är lika laddat med identitetsfrågor i Sverige, kan det fortfarande vara intressant att utforska hur snuset förknippas med olika sociala grupper och status. Snuskuriren har inga svar just nu utan vill kanske mer markera att vi är intresserade av frågan. Är det bonnigt eller tjusigt att snusa?

Hjälp oss gärna att komma vidare i denna fråga. För att göra det enklare skapade vi detta frågeformulär:

• Kan en VD snusa?
• Kan man ta en snus under Svenska Akademins möte i Börshuset i Gamla Stan?
• Kan en lössnus komplettera ett ostron?
• Finns det en ficka i smokingen anpassad för snusdosan?
• Kan man lägga en dosa på bordet på krogen?
• Är det accepterat att snusa under en vinprovning?
• Kan en ambassadör snusa under formella diplomatiska sammanträden?
• Finns det snusdosor designade för att matcha kostymer och aftonklänningar?
• Är det vanligt att bjuda på snus vid bröllop?
• Kan en domare i en Högsta domstolen snusa under rättegångar?
• Är det passande att snusa under galapremiärer på operan eller teatern?
• Kan en snusdosa vara en del av en formell klädkod vid kungliga mottagningar?

Calle
Skribent Snuskuriren

Har du svaret på frågan? Hör av dig till oss!