Snus i lågkonjunktur

I ljuset av det dystra ekonomiska läget uppstår frågan om konjunkturläget påverkar snuset. Vilken typ av snus föder en recession? Snuskuriren undersöker kopplingen mellan konjunktur, lanseringar och prissättning.

Från år 2000 till 2023 har snusmarknaden upplevt omfattande förändringar, däribland introduktionen av vitt snus 2014. I denna artikel försöker vi på Snuskuriren kartlägga eventuella kopplingar mellan konjunkturcykler och lanseringar av nytt snus och prissättning.

Dessutom går vi kortfattat igenom vad en konjunktur faktiskt är, samt hur snusmarknaden har utvecklats sedan monopolets införande för lite drygt 100 år sedan.

Vill du veta svaret direkt? Klicka här

Men innan vi dyker ner i snuset behöver vi klargöra några grundläggande begrepp.

Vad är en lågkonjunktur?

Lågkonjunktur, även recession, inträffar när faktisk BNP ligger under potentiell BNP (ett negativt BNP-gap). Under denna period upplever ekonomin en minskning av tillväxten. Detta framgår av flera tecken: ökade arbetslöshetssiffror, minskad sysselsättning, dämpad produktionstillväxt, och en minskning av hushållens konsumtion. Hushållen tenderar att vara mer försiktiga med sina pengar, vilket resulterar i ökat sparande och minskad konsumtion. 
Förenklat: Lågkonjunktur är när ekonomin går dåligt och konsumtionen minskar.

Vad är en högkonjunktur?

Högkonjunktur uppstår när den faktiska BNP (Bruttonationalprodukten) överstiger den potentiella BNP (ett positivt BNP-gap). Detta innebär att ekonomin växer i en takt som är snabbare än dess långsiktiga potential. Under en högkonjunktur kan vi se en snabbare tillväxt av företagsinvesteringar, sysselsättning, och ofta en stigande efterfrågan på varor och tjänster.
Förenklat: Högkonjunktur är när ekonomin går bra och konsumtionen ökar.

Vad är inflation?

Inflation innebär en stegring av den allmänna prisnivån, vilket i sin tur minskar köpkraften. När inflationen ökar, minskar värdet av valutan, vilket betyder att du behöver mer pengar för att köpa samma mängd varor och tjänster som tidigare. Det finns olika orsaker till inflation, bland annat ökade kostnader för produktion, högre efterfrågan än tillgång, och för stora ökningar av penningmängden av centralbanker. Förväntningar om framtida inflation kan också driva nuvarande inflation. I extremfall, som hyperinflation, kan inflationen accelerera till punkten där valutan blir nästan värdelös.
Förenklat: Inflation är när priser går upp och pengarnas värde går ner.

Sveriges högkonjunkturer, lågkonjunkturer och inflation sedan 1985.

År	Konjunktur	Anm.	Inflation
1985-1989	högkonjunktur		5,60%
1990-1999	lågkonjunktur	1990-1994: 90-talskrisen	3,30%
2000-2002	högkonjunktur		1,70%
2003	lågkonjunktur		1,90%
2004	högkonjunktur		0,40%
2005	lågkonjunktur		0,50%
2006-2007	högkonjunktur		1,75%
2008-2014	lågkonjunktur	2009: Finanskrisen 2013: Eurokrisen	1,10%
2015-2019	högkonjunktur		1,30%
2020	lågkonjunktur	Covid-19	0,50%
2021-2022	högkonjunktur		5,30%
2023-2026	lågkonjunktur	(prognos från 2024)	9,30%

Källor: Konjunkturinstitutet, Swedbank.

Snusets tidsåldrar

Före monopolet

Under 1800-talets industrialisering i Sverige ökade snuskonsumtionen bland arbetarklassen. Detta ledde till uppkomsten av ett stort antal snusfabriker runtom i landet. Snuset var en färskvara, vilket förklarar de många lokala producenterna. Under andra halvan av 1800-talet tog svenska utvandrare snuset till USA. Flera av de snussorter och varumärken som tillverkades under denna period finns fortfarande tillgängliga idag.

Monopolet

Svenska Tobaksmonopolet grundas 1915 för att bland annat finansiera ett nytt pensionssystem och upprustning av försvarsmaken. Monopolet köpte 65 företag och 103 snusmärken, vilket markerade slutet för en era av snus och entreprenörskap. Trots krigets slut 1919 och en enorm efterfrågan på tobak genomgick snusmarknaden stora förändringar. Från över 400 snusvarianter 1915 minskade antalet till endast 17 två år senare. Denna standardisering och brist på produktmångfald ledde till en stagnation inom snusindustrin.

De facto monopolet

Efter tobaksmonopolets avskaffande 1961 var snusanvändningen i Sverige låg, mycket på grund av cigaretternas popularitet. Dock gav en forskningsrapport 1964 om riskerna med rökning snuset en renässans. Monopolets efterföljare Svenska Tobaks AB moderniserade snuset och introducerades 1973 portionssnuset (Tre Ankare).

Rökningen minskade under 70-talet tack vare nya varningstexter och högre skatter på cigaretter. När Sverige ansökte om medlemskap i EU 1991 uppstod kontroverser kring snus, men Sverige säkrade ett undantag för snusförsäljning 1994. Samma år slogs Svenska Tobaks AB ihop med Swedish Match, som börsnoterades 1996. 1998 lanserades det vita portionssnuset (white portion). Trots detta fanns det endast 20 snussorter att välja på så sent som 1999.

Den fria marknaden 

Efter millennieskiftet genomgick snusmarknaden i Sverige en betydande förändring. Nya format som minisnus och slim portion lanserades. Swedish Match, som länge hade haft ett de facto monopol, fick sällskap av nya konkurrenter som Skruf och Gotlandssnus. Utbudet av snus ökade drastiskt med upp till 500 olika varianter, inklusive ett brett sortiment av smaksatta varianter.

Under 2010-talet blev snus alltmer populärt, med över en miljon användare i Sverige, och började då även vinna mark utomlands. Dessutom introducerades “vitt snus“, ett snus helt utan tobak.

Antal tillgängliga varumärken under snusets fyra tidsåldrar

Före monopolet: fram till 1915
Över 400 varianter fördelat på drygt 100 snusvarumärken

Monopolet: 1915 till 1961
Drygt 10 snusvarumärken och 17 varianter

De facto monopolet: 1961 till 2001
Knappt 15 snusvarumärken och cirka 20 varianter. Helt nya märken som lanserades var Tre Ankare (det första portionssnuset) och Catch (det första smaksatta snuset).

Den fria marknaden: från 2001
Drygt 55 nya märken lanseras på den svenska marknaden. Totalt finns idag (2023) över 500 snusvarianter.

Nya snusmärken under snusets fjärde tidsålder

I förteckningen nedan ingår endast varumärken som fortfarande är i produktion. Exempel på snusvarumärken som inte är med pga att de inte längre tillverkas är Thunder, Phantom, Omni, Epok, med flera. Märken som är svåra att få tag på ingår heller inte.

År	Konjunktur	Antal nya varumärken
2000-2002	högkonjunktur	2 (LD och Lundgrens)
2003	lågkonjunktur	1 (Skruf)
2004	högkonjunktur	1 (Granit)
2005	lågkonjunktur	1 (Kronan)
2006-2007:	högkonjunktur	4 (Xqs, Knox, Offroad och Nick & Johnny)
2008-2014:	lågkonjunktur	10 (Onico, Jakobssons, Kaliber, Smålands Brukssnus, Kapten m.fl).
2015-2019:	högkonjunktur	15 (Mustang, On!, Xr, Zyn, Lyft, Siberia m.fl.)
2020	lågkonjunktur	7(Loop, Swave, Zafari, Kurbits m.fl.)
2021-2022:	högkonjunktur	12 (Velo, Kelly White, Klint, Helwit m.fl)
2023-2026	lågkonjunktur	>4 (Ignite, Vårgårda, Sting Free m.fl.)

 

Vilken typ av snus lanseras under perioder av högkonjunktur respektive lågkonjunktur?

Under 2000-talet har 62% av lanseringarna av nya snusvarumärken skett under perioder av högkonjunktur. 38% har lanserats under perioder då ekonomin i stort har gått sämre.

100% av alla nya varumärken inom minisnus har lanserats under högkonjunktur. Det nikotinfria snuset har en fot i högkonjunkturen och en i lågkonjunkturen men en hyfsat jämn fördelen dem emellan. Det samma gäller det traditionella snuset (även kallat brunt snus).

Det är när vi kommer till det vita snuset (tobaksfritt snus, nikotinportion, nicotine pouches m.m.) som vi verkligen kan se en betydande skillnad. 72% av alla lanseringar av tobaksfritt vitt snus har skett under en period av ekonomisk uppgång. Dock ska man komma ihåg att det första vita snuset Epok lanserades först 2014. Sedan dess har vi endast haft en kortare period av vikande konjunktur (2020).

Kommentar avseende resterande del av denna artikel: priserna på produkterna speglar prisbilden som den ser ut idag, 2023. Det är dock väldigt få varumärken som byter prisbild radikalt över tid.

Snustyp och snittpris

För att förstå hur konjunkturerna påverkar produktlanseringar tar vi snittpris som utgångspunkt. Snittpriset på en dosa snus är 34,47 kr. Snittpriset på en dosa vitt snus är 32,43 kr. För tydlighetens skull väljer vi här att titta på de vanligaste formaten: original portion och white portion för snus samt original portion och slim portion för vitt snus.

Snittpris för snus i formaten original portion och white portion:

Origina portion: 33,04 kr.

White portionssnus: 30,70 kr.

Snittpris för vitt snus i formaten original portion och slim:

Vitt snus origina portion: 31,52 kr.

Vitt snus slim portion: 32,52 kr.

För att komma närmre svaret måste vi dock ställa de olika märkena mot snittpriset inom respektive respektive format. På så sätt får vi en grupp med varumärken som ligger över snittpriset (övre prisspannet) och en som ligger under snittpriset (nedre prisspannet).

Varumärken inom snus över respektive under snittpriset inom original portion och white portionsnus.

Varumärken inom vitt snus över respektive under snittpriset inom slim portion och original portion.

Finns det en koppling mellan konjunktur, lansering och prisgrupp?

Portionssnus: en tredjedel av de märken som ligger i det övre prisspannet (det vill säga som har en snittpris per dosa som ligger över det genomsnittliga priset inom kategorin) lanserades under en högkonjunktur (Nick & Johnny). Både Skruf och Jakobssons lanserades under lågkonjunkturer, trots att de båda ligger ca. 30% högre än det genomsnittliga priset.

Fyra av nio märken som placerar sig i det lägre prisspannet lanserades under en lågkonjunktur. One, Granit, Knox snus, LD och Offroad ligger alla under det genomsnittliga priset men lanserades alla under perioder av ekonomiskt välstånd. Endast Kronan, Kapten, Kaliber och Smålands Brukssnus såg ljuset under lågkonjunkturer.

Finns kopplingen? Nja, om hypotesen är att ett varumärke som ligger i det övre prisspannet ska lanseras under goda ekonomiska tider, och varumärken som ligger i det under prisspannet ska lanseras under ekonomiskt dåliga tider får vi resultatet: fem rätt och sju fel. För vanligt portionssnus blir svaret: nej.

White portionssnus: två sjättedelar av varumärkena inom white portionssnus som ligger i det övre prisspannet lanserades under högkonjunktur. Endast Skruf och Vårgårda lanserades under lågkonjunkturer (även om den sistnämnda lanserades i skarven mellan ekonomisk uppgång och nedgång).

En majoritet av varumärkena inom white portionssnus som ligger i det nedre prisspannet lanserades i tider av lågkonjunktur. Avvikarna, som såg dagens ljus i ekonomiskt goda tider, är: Granit, Knox, LD och Offroad.

Finns kopplingen? Ja, det tycks finnas en koppling. Här blir resultatet nio rätt och sex fel. För white portionssnus blir svaret: ja.

Vitt snus original/large: 100% av de varumärken som befinner sig i det övre prisspannet lanserades under perioder av ekonomiskt välstånd. Värt att tänka på är att just detta format (vitt snus med stora prillor) är relativt nytt. Hälften av de varumärken som ligger under snittet i pris lanserades under en lågkonjunktur. Värt att tänka på är att varumärket Lundgrens (lanserat som ett vitt snus) lanserades i skarven mellan god och dåliga ekonomiska tider.

Finns kopplingen? Ja, det finns en koppling. Här blir resultatet fyra (och ett halvt) rätt och ett halvt fel. För Vitt snus original/large blir svaret: ja, det finns en koppling.

Vitt snus slim: här hittar vi den stora bulken av varumärken inom vitt snus. Här befinner sig drygt 80% av alla varumärken inom vitt snus. Endast fyra av totalt arton varumärken som finns i det övre prisspannet lanserades under ekonomiskt svåra tider. Resterande lanserades i högkonjunktur. Värt att ha med sig är dock att det vita snuset endast har genomgått två perioder av lågkonjunktur, nämligen 2020 och 2023. 2020 var som vi nämnt tidigare en speciell typ av lågkonjunktur och 2023 är med största sannolikhet bara början på en lågkonjunktur.

Vitt snus i slim-format som befinner sig i det lägre prisspannet lider av samma problematik. Här är dock andelen varumärken som lanserats under ”rätt” konjunktur större. Tre av totalt nio varumärken lanserades under lågkonjunktur.

Finns kopplingen? Det är för tidigt att säga om det finns en koppling mellan prisspann och konjunktur. Men, om allt går som experterna säger kommer vi kunna svara på denna fråga i närtid.