Ålderskontroll – laglöst med lagar utan tillsyn
24
jul
Snus

Ålderskontroll – laglöst med lagar utan tillsyn

Trots att snuslandskapet förändrats och lagar införts, finns en utbredd brist på efterlevnad på marken. Rapport efter rapport pekar på samma slutsats: vi har rätt regler – men inte tillräcklig kontroll. Detta har vi på Snuskuriren tagit upp med samma iver som Cato den äldre upprepade kravet på Kartagos förstörelse.

Ålderkontroll vid köp av snus, vitt snus, vape och tobak i allmänhet var också ett av årets hetaste ämnen på Almedalsveckan i Visby.

 

35–52 % bryter mot lagen och säljer snus till unga

I en nationell kontroll från Folkhälsomyndigheten såldes nikotinsnus (det konsumenter kallar vitt snus) till minderåriga i 35 % av testköpen. Samtidigt visar en undersökning av Convenience Stores Sweden och OSS att 52 % av 600 testade fysiska butiker under Almedalsveckan inte kontrollerade legitimation vid köpförsök av misstänkt unga kunder (Convenience Stores Sweden 2025; Folkhälsomyndigheten 2025a).

Den regionala undersökningen i Stockholm med så kallade “mystery shoppers” bekräftar bilden: en första mätning 2023 visade 48 %, följt av 59 % i en uppföljning 2024 – trots att butiker med tydlig information om åldersgränser höjde kontrollfrekvensen till 79 % (Snusforumet 2025; Convenience Stores Sweden 2025).

 

Politiker och bransch i Almedalen: Tillsynen räcker inte för att skydda unga

Under Almedalsveckan 2025 arrangerade Svenska Snustillverkarföreningen seminariet ”Är den kommunala tillsynen tillräcklig för att skydda minderåriga mot nikotin och tobak?” (Snustillverkarföreningen 2025). Samtalet samlade representanter från politik, bransch och handel för att diskutera en växande oro: att dagens lagstiftning kring åldersgränser inte följs – och att kommunernas tillsyn inte är tillräcklig.

En central punkt i diskussionen var nya data från kontrollköp i region Stockholm och en större undersökning från Convenience Stores Sweden och OSS, som visade att över hälften av butikerna inte kontrollerar legitimation när unga försöker köpa vitt snus.

“Det här är en viktig väckarklocka,” sade Robert Dimmlich, vd för Organisationen Sveriges Servicestationer.

“Vi måste ta reda på vad som gått fel och hur vi kan stötta våra medlemmar att göra rätt.”

Bengt Hedlund, vd för Convenience Stores Sweden, betonade att många handlare fortfarande inte känner till den nya lagstiftningen:

“Vi får inte glömma att den här lagen är väldigt ny, och att inte alla i butik vet vad som faktiskt gäller.”

Från den politiska sidan deltog bland andra Louise Hammargren, 1:e vice förbundsordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet, som konstaterade:

“Barn brukar också nikotin – det är inget snack om saken. Regler löser inte problemet av sig själva.”

Alice Landerholm, politisk sekreterare för Moderaterna i Strängnäs, efterlyste ett större fokus på attityder och kunskap:

“Vi kan inte tro att åldersgränser löser allt. Det handlar om information, om att nå unga i skolan utan att vara moraliserande.”

Seminariet modererades av Tobias Krantz (Diplomat Communications) och leddes av Patrik Strömer, generalsekreterare för Svenska Snustillverkarföreningen. Flera medverkande, däribland Oskar Weinmar (M), Nike Örbrink (KD) och Christofer Fjellner (M), betonade att kommunerna inte kan bära hela ansvaret själva – och att både staten och handeln måste ta ett större grepp.

 

Snuset har gått om cigaretter bland unga

Statistik från CAN och andra källor visar att den svenska nikotinmarknaden genomgår en tydlig förändring – bort från rökning och mot vitt snus och e-produkter. Enligt CAN utgör vitt snus nu ungefär en tredjedel av all snusanvändning (CAN 2024). Dessutom har försäljningen av e‑vätskor fördubblats mellan 2021 och 2023 (CAN 2024, pressmeddelande).

Samtidigt har det skett en kraftfull nedgång i cigarrettrökning. Enligt Folkhälsomyndigheten röker endast cirka 5,4 % av befolkningen dagligen (Folkhälsomyndigheten 2024), en nivå som är historiskt låg. Ungdomsgruppen 16–29 år röker än mer sällan.

Parallellt med denna nedgång har användningen av nya nikotinprodukter stigit markant:

  • Vitt snus bland unga kvinnor (16–29 år) har ökat från 10 % 2022 till 15 % 2024, och bland unga män från 5 % till 11 % under samma period (A Non Smoking Generation 2024, Folkhälsomyndigheten 2024a).
  • Totalt har snusande (vitt och brunt) bland unga ökat från 22 % 2022 till 27 % 2024 (A Non Smoking Generation 2024).

Bland gymnasieelever i årskurs 2 anger 20–27 % att de har använt vitt snus under de senaste 30 dagarna (Karolinska Institutet 2024).

Sammantaget visar trenden att minskad rökning inte leder till nikotinfri konsumtion, utan i stället till en omvandling av nikotinanvändningen – där vitt snus och e‑vätskor tar över marknaden bland unga.

 

Ansvarstagande aktörer och praktiska lösningar

Samtidigt som tillsynen brister på många håll, finns det exempel på aktörer som tagit ett tydligt ansvar – långt före att lagkrav trädde i kraft. Snuset.se, som även står bakom Snuskuriren, är ett av dessa exempel.

Plattformen införde redan tidigt dubbel åldersverifiering, där kunden först måste legitimera sig via BankID vid köp, och därefter ännu en gång vid leverans till dörr eller ombud. Det gör att minderåriga i praktiken inte har någon möjlighet att kringgå åldersgränsen.

– Trygghet ska gälla både konsumenten och oss som återförsäljare, säger Carl Pilo Karth, vd på Snuset.se (Snuset.se 2024).

Under Almedalsveckan 2025 presenterades även praktiska lösningar från en mystery-shopper-studie i Stockholm (Snusforumet 2025). Dessa visar hur även fysiska butiker kan höja nivån på sitt konsumentskydd.

 

Exempel på åtgärder som förbättrar ålderskontroll:

  • Informationsskyltar vid kassor: Påminner både personal och kund om åldersgränsen.
  • Integrerade kassasystem: Identifierar automatiskt produkter med 18-årsgräns och kräver manuell legitimering.
  • Utbildning av personal: Regelbunden uppdatering om gällande lagar, gränsdragningar och praxis.
  • Interna påminnelsefunktioner: System som varnar om ålder inte kontrollerats.
  • Digital självtestning: Verktyg för butiker att själva genomföra kontrollmoment utan extern insats.

 

En ojämn spelplan – digitalt vs. fysiskt

Samtidigt väcks en viktig fråga i samhällsdebatten: Varför ställs högre krav på digital försäljning än på fysiska butiker?

Medan e-handelsaktörer som Snuset.se tvingas bygga in robusta verifieringssystem – med BankID, lagring, loggning och leveranskontroll – räcker det i många fysiska butiker med att fråga efter legitimation i kassan, eller i värsta fall: att inte fråga alls.

Enligt den nationella kontrollstudie som presenterades i juni 2025 genomfördes 35 % av försäljningarna av nikotinsnus till minderåriga utan någon form av ålderskontroll – trots tydlig lag (Folkhälsomyndigheten 2025a).

Denna obalans mellan olika försäljningskanaler skapar inte bara risk för barn och unga, utan också en snedvriden konkurrens på marknaden. Det blir enklare – och billigare – att vara slarvig i butik än att vara noggrann online.

Här behövs tydligare nationella riktlinjer, mer resurser till kommunal tillsyn och ett gemensamt ansvar för att skydda framtidens konsumenter – oavsett inköpskanal.

 

Internationella jämförelser visar möjliga omställningar

Sverige är inte ensamt om att brottas med ungas tillgång till nikotinprodukter – men flera europeiska länder har redan infört strukturella lösningar som stärker tillsynen och minskar tillgängligheten.

I Finland är försäljning av smaksatta snus- och nikotinprodukter förbjuden. Detta har enligt Institutet för hälsa och välfärd (THL) bidragit till att försvåra nyrekrytering bland unga, då smaker ofta fungerar som inkörsport till regelbundet bruk. Finska butiker riskerar dessutom kännbara sanktioner vid försäljning till minderåriga, och tillsynen är integrerad i både lokal och nationell nivå.

Tyskland har ett helt annat system: där genomförs kontrollköp av oberoende federala myndigheter, inte kommuner, vilket garanterar likvärdig tillsyn över hela landet (BZgA 2023). Systemet är centraliserat, transparent och bygger på regelbundna, offentliggjorda mätningar.

I Norge har man tagit ett teknologiskt kliv genom att införa ett nationellt nikotinregister, där varje enskild produkt måste anmälas, riskbedömas och spåras. Det ger myndigheter och forskare realtidsdata om marknadens utveckling – något Sverige i dagsläget saknar.

Trots dessa skilda modeller finns en gemensam nämnare: tydlig ansvarsfördelning, nationellt ledarskap och regelbunden uppföljning. Samtliga länder har därmed visat att mer effektiv tillsyn är fullt möjlig – och ofta avgörande för att skydda unga.

 

Vad kan göras konkret?

Folkhälsomyndigheten föreslår i sin rapport från juni 2025 flera nödvändiga åtgärder: fler kontrollköp, stärkta resurser till kommunerna, skärpta sanktioner och en tydligare lagstiftning kring marknadsföring i digitala miljöer (Folkhälsomyndigheten 2025b).

Snustillverkarföreningen har tagit förslagen vidare genom att föreslå ett obligatoriskt system för kontrollköp, en nationell enhetstaxa för tillsyn och mål för tillsynsfrekvensen, inspirerat av den modell som tillämpas i Stockholms stad (Snusforumet 2025).

Snuset.se och Snuskuriren delar grundsynen: det behövs fler kontroller och tydligare spelregler, men detta måste ske på ett rättssäkert och teknikneutralt sätt. Åldersgränsen ska gälla oavsett försäljningskanal – fysisk eller digital – men det är tydligt att e-handeln i många fall redan ligger före i utvecklingen. Snuset.se införde dubbel åldersverifiering med BankID och ID-kontroll vid leverans redan innan det blev lag 2024.

För att undvika dagens fragmenterade och ojämlika tillsyn krävs nu att en nationell standard införs. Den bör inkludera:

  • Lika krav för alla aktörer, oavsett om försäljningen sker i butik, via automat eller online
  • Standardiserade, rättssäkra kontrollrutiner, med spårbarhet och dokumentation

Snuset.se har pekat ut fem avgörande nyckelpunkter för effektiv ålderskontroll:

  1. Legitimering måste alltid krävas, även om kunden uppfattas som vuxen.
  2. Tekniken ska användas rätt – inte som genväg, exempelvis via kassasystem med åldersvarning.
  3. Tydlig skyltning vid kassan stärker både kundens och personalens ansvar.
  4. Rutiner för svåra situationer ska finnas – ingen ska behöva gissa på kundens ålder.
  5. Dubbla verifieringar online är bästa praxis, till exempel via BankID och ID vid leverans.

”Ingen ska behöva tveka – åldersgränsen gäller alltid”, skriver Snuset.se i sin vägledning till branschen (Snuset.se 2025).

Läs hela vägledningen här: Fem nyckelpunkter för effektiv ålderskontroll

Referenser

 

Författare: Calle

Calle
reporter snuskuriren

Vad tycker du om ålderskontrollen vid köp av snus i din kommun? Hör av dig!