Folkhälsomyndighetens rapport är myndighetsaktivism

Den tredje mars 2023 publicerade Snuskuriren en artikel om ett nytt direktiv utfärdat av regeringen. Direktivet uppmanade Folkhälsomyndigheten och liknande instanser att samla in, bearbeta och göra kunskap om skadeverkningar av tobaks- och nikotinprodukter tillgänglig. Syftet var att skapa en detaljerad jämförelse av hur dessa olika produkter (snus, vape, vitt snus, cigaretter etc) påverkar hälsan, grundad på solid vetenskaplig evidens. 

Den 30 juni släpptes rapporten “Kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar” som tydligt visar Folkhälsomyndighetens bristande efterlevnad av dessa instruktioner och visar tecken på en skrämmande och svårbotad aktivism inom myndighetssverige.

Folkhälsomyndighetens rapport har väckt bestörtning och besvikelse bland oss på Snuskuriren, och även hos Snusarnas Riksförbund. Samuel Lundell, ordförande för Snusarnas Riksförbund, uttrycker sin oro över vad han tolkar som “myndighetsaktivism” i en artikel publicerad i Dagens Opinion den 10 juli 2023.

Lundell kritiserar Folkhälsomyndigheten för att inte ha fullgjort sitt uppdrag att tydligt redogöra för de varierande skadeverkningarna av olika nikotin- och tobaksprodukter, ett uppdrag som tidigare tilldelats av riksdagen. Han anklagar även myndigheten för att agera partiskt och för att inte ha genomfört sitt arbete med den nödvändiga objektiviteten.

Vidare påtalar Lundell att Folkhälsomyndighetens rapport inte tillräckligt tydligt redovisar de skillnader i skadeverkan som finns mellan snus och cigaretter, något som Snusarnas Riksförbund har efterfrågat. Han menar dessutom att rapporten tycks vara påverkad av “anti-snuslobbyn” genom att hävda att de som använder e-cigaretter eller snus riskerar att börja röka. Lundell kontrasterar detta mot verkligheten där snusning har visat sig vara den mest effektiva metoden för att sluta röka i Sverige, något som stöds av en undersökning utförd av Demoskop 2020.

Snusarnas Riksförbund kritiserar även rapportens hantering av samhällskostnaden för tobaks- och nikotinbruk. Han menar att myndigheten ignorerar befintlig forskning, som den från HUI Research 2014, som uppskattar den årliga samhällskostnaden för snus per snusare till 300 kr.

Snuskuriren påpekade tidigare att regeringen hade uppmanat Folkhälsomyndigheten och andra myndigheter att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar. Syftet var att ge en jämförelse av de olika produkternas skadeverkningar gentemot varandra. Denna uppmaning från regeringen betraktades som ett steg mot en mer vetenskapligt grundad tobaks- och nikotinpolitik.

Snuskuriren delar Snusarnas Riksförbunds besvikelse över rapporten och kommer att fortsätta bevaka utvecklingen inom tobaks- och nikotinpolitiken.

Calle
Reporter Snuskuriren

Håller du med eller tycker du tvärtom? Hör av dig